Bildspecial (Las Vegas)
Här kommer då bildspecialen ni alla, eller åtminstone jag, väntat på att få visa och skriva om. Om vi bortser från det sportsliga och mitt brutala fall i den första matchen och perioden, hade jag ändock några extremt grymma dagar i Las Vegas, Nevada som jag sent kommer till att glömma! Jag hann väll med att bocka av de flesta sakerna som finns att göra i Las Vegas, för en något missnöjd liten individ som inte hunnit fylla 21 år ännu. Åldersgränsen för att till exempel spela på något av de tusentals spelmaskinerna/kasinona i "staden som aldrig sover”, måste man just vara 21 år fyllda - stenhård kontroll. Såfort man började närma sig spelmaskinerna på hotellet, fastän vi endast skulle strosa förbi och vandra till lunchbuffén, var vakterna ständigt på sin vakt. Så var säkerligen även många av de tusentals kameror, som prydde hotellet Stratospheres innertak.

Den sista dagen i Las Vegas, när det i princip bara var jag och vår lagkapten Mac Wood (samt hans pappa) kvar från laget på hotellet - blev vi något rastlösa. Han tog därför ut oss på en liten sightseeing tur, ”The Hoover Dam” blev turistmålet efter en alldeles för stor portion friterade kycklingbitar med ris på någon okänd kinaresturang. Hoover Dam är ett ställe som de flesta känner till på någon höger eller vänster. Jag känner till platsen från två olika ställen, nämligen den första Transformers-filmen och dator/tv-spelet GTA: San Andreas. Där kan man nämligen se denna gigantiska sluss eller bro, vad man nu än vill kalla det som är belägen mitt i en del av Nevadas häftiga öken. Återigen blir man som svensk tagen av hur många häftiga miljöer, klimat och naturskapelser det finns här i USA. Troligtvis hade en amerikanare tyckt exakt likadant, om jag till exempel visat, ja vad skulle jag egentligen visat? Bokskogen? Skämt åsido haha, men jag kommer faktiskt inte på någon direkt natursevärdhet för stunden jag skulle visat. Möjligtvis någon av de fina stränderna vi har i Skåne eller allt som finns att se i Västra Hamnen.
Då har jag återigen lyckats få ner lite text blandat med en go mängd av bilder. Inlägget har därmed nått sitt slut mina bortskämda läsare. Tycker dock antalet bilder inte lever upp till måttet bildspecial, därav slänger jag helt enkelt bara in ett gäng nedan som ni kan beundra. Tagna av mig, mästerfotografen, dokumentatören, författaren och journalisten - Anton Ivehed. "Natti natti" önskar jag er från Medford, USA 00:12 den nionde januari 2015.













