Då var vi där igen, eller rättare sagt - då var jag efter igen.. Att sitta och klippa ut från matcherna vi spelar är oerhört tidskrävande, speciellt när det är så mycket som tre matcher. Nu är jag iallafall färdig med bortamatcherna vi hade förra veckan mot Lake Tahoe, som jag lovat att jag skulle skriva mer om i det kommande blogginlägget. Men för att snabbt ge er en liten liten snabb statusuppdatering om denna helgen, vann vi alla tre matcher mot Whitefish Wolverines på hemmaplan och vi spelade riktigt jäkla bra hockey! Detta var möjligtvis några av de bästa matcherna vi spelat, allt klickade och vi alla följde riktlinjerna vi satt upp inför matchen. Med andra ord hoppas jag att detta förstärkte lagets självförtroende rejält, inför de sista två sista hemmamatcherna i grundserien mot serieledarna Idaho Junior Steelheads. 

Strax innan slutsignalen ljöd, skedde den där incidenten som verkligen var ”veckans-snackis” på de sociala medierna inom WSHL. Det hela började med en någorlunda desperat slashing från vår spelare precis innan den tredje perioden var över. Detta tände till båda lagen direkt och det var verkligen som ett getingbo ute på isen. Det vimlade av spelare och vår nummer 27, Denis Creighton, var inte långt efter att tillträda kalaset. Är det någon spelare i vårt lag, som skulle ta rejäl fart från bänken mot all den röra som utspelade sig på isen - så är det just honom. Hans utvisningsstatistik från dåvarande- och nuvarande säsong är bara de unika i sig. Denna spelare hade i den kanadensiska ligan (GOJHL), där han spelade tidigare, hela 371 utvisningsminuter på 140 spelade matcher. Där han kunde ha haft många många fler, då han var avstängd i snitt cirka 25 matcher per säsong. Även i vår liga har han såklart hunnit utmärka sig redan innan denna incident, med flertalet slagsmål och utvisningar. På 31 spelade matcher, han han lyckats samla ihop 168 utvisningsminuter, x antal avstängningar där han för tillfället har tio matcher kvar av sitt straff på grund av denna incident. Han är med andra ord i princip avstängd resten av säsongen, vilket tråkigt nog även blev slutet för denna spelares juniorkarriär född 1994. 

 

 

Varför blev han då avstängd? Denis klarade helt enkelt inte av frustrationen av förlusten och motståndarnas hets. När han såg denna situation uppstå på isen, samtidigt som han inte fick utlopp för sina ökända högerkrokar när han väl tog sig ut på isen - gav han istället på sig en av domarna som försökte lugna ner honom. Såklart helt åt skogen fel och något som aldrig borde hänt. Men det hände och linjedomaren som försökte hindra Denis från att ta sig till motståndarna, fick smaka på en rejäl smocka rätt i nyllet utan hockeyhandske. Hela spektaklet / soppan, kan ni se på min ”highlight-video” 00:42 in i klippet. Under videoklippets beskrivning kan ni se utvisningsstatistiken från händelsen och matchen. Där han totalt hamnade på hela 122 utvisningsminuter, varav han fick 5 matchers avstängning för att ha lämnat bänken och 10 matcher för domarincidenten. Lägg där till skador på både omklädningsrummets väggar och dörr, som Lake Tahoe ville ha $1800 i ersättning av honom för. Ingen höjdarkväll för min lagkamrat, förlust mot tabelljumbon, avstängd resten av säsongen och en dryg böter. Oerhört tråkigt då han antagligen kommer åka hem. En toppenkille verkligen som är något av lagets ”clown”, ni vet en sådan där skojare som alla idrottslag har. Nu har han till och med bestämt sig stenhårt för att lära sig prata svenska, vilket han faktiskt har kommit ganska långt med haha!

 

Blickar vi tillbaka några månader, när vi spelade mot Lake Tahoe på bortaplan för första gången - vann vi istället med nästintill tvåsiffrigt har jag för mig. Dock var vår huvudtränare David Cole ursinnig efter denna match, då vi verkligen inte spelade bra. Därför blev jag och många andra väldigt chockade, när vi istället fick mycket beröm för vårt spel och annat trots förlusten samt allt skit som skedde efter slutsignalen. Det blev alltså inget andra krismöte i Tahoe som vi hade förra gången vi besökte skidresorten, utan solen gick upp även de två nästkommande morgnarna. De här två matcherna var väldigt snarlika, en rejäl urladdning och klyschan ”ketchupeffekt” beskrev framförallt lördagsmatchen perfekt. Båda lagen kom ut starkt men vi något starkare med mer spel i deras zon. Denna afton fick vi utdelning på våra chanser och gick segrande ur den första perioden med hela 1-5. Vi ångade på och Tahoe hängde inte alls med i matchen, mycket slarviga beslut som ledde till en 1-9 ledning när ljudsignalen i den andra perioden tutade högt. Men så blev det slappt, vilket märket ordentligt i omklädningsrummet. Ofokuserat och diskussionen om vad vi skulle käka efter matchen, var ett betydligt hetare ämne än den tredje perioden vi hade kvar att spela. Ut kom vi och tre baklängesmål, inom loppet av tre minuter blev en rejäl kalldusch och vår tränare tog time-out. Vi vaknade till efter den befogade utskällningen och stängde ner Lake Tahoe totalt. Ytterligare fem mål gjordes och förnedrande slutresultatet 4-14 var ett faktum. 

Den tredje och sista matchen spelades var väldigt snarlikt den andra, med skillnaden att vi spelade ett mycket mer gediget försvarsspel vilket vi innan matchen tryckte på och att jag fick en rejälv crosschecking i ansiktet (se ovanstående bild och video 2:08 in i klippet). Alla tänder klarade sig som tur var denna gången, slutresultatet blev istället en rejält svullen underläpp och väldigt dålig aptit då det sved något fruktansvärt. Hur som helst, en mycket gedigen insats och lagseger som ledde till en trygg 0-7 vinst, vilket bäddade för en skön hemresa till Medford. 

Nu har jag som sagt de tre hemmamatcherna mot Whitefish Wolverines på hemmaplan att gå igenom. Filmklippen jag tar från On-Demand funktionen på www.fasthockey.com, där ni kan se alla mina matcher både live och i efterhand. Det är faktiskt otroligt bra, speciellt på vår hemmaplan! De har en helt okej bildkvalité och placering av videokameran, samtidigt som de har två otroligt duktiga kommentatorer. Lake Tahoe däremot, har horribel placering av videokameran i ishallens ena hörna, ljudet ligger efter och en grynig bildkvalité. Vad som kanske väger upp lite, är att de har försnack med tränare och andra extratillägg som inte övriga lag har vilket gör sändningen extra kul att spana in! Det är inte bara underhållning, utan jag själv har märkt att jag lär mig oerhört mycket av att gå igenom de här matcherna. Jag har endast missat fyra matcher och de var matcherna vi spelade i Las Vegas, som jag faktiskt inte tror sändes. Nu är det dags för mig att titta på tre otroligt bra hockeymatcher genomförda av er Southern Oregon Spartans Nr.9, Anton Ivehed. Vi syns snart igen!