Till att börja med, hoppas jag inte ni känner er allt för obekväma med den nya stilen och designen på bloggen. Kände rent spontant för ett litet byte och tyckte helt klart det blev till det bättre. Har även börjat kategorisera mina inlägg bättre, för att få en bättre struktur på bloggen. Allt för er läsare! Om det är något som ser konstigt ut eller liknande, lämna gärna en kommentar vad problemet är så ska jag se till att lösa det! Men då var det dags för det där inlägget som jag ständigt lyckats skjuta fram. Allt på grund av att jag velat hålla er, min viktiga läsarkrets och fanbase, uppdaterade om lagets och mina egna prestationer på isen. Vilket bara det är tufft att hålla er i tiden med kan jag säga. Men men, min vardag då, låter kanske inte direkt som det jag velat se mig själv skriva om. Men eftersom jag fått flertalet önskemål om detta, fick detta äran att förgylla den fjärde delen i serien av blogginlägg ala ”lite längre och mustigare” - än mina andra ”korta” inlägg. Så luta er tillbaka och följ med Southern Oregon Spartans Nr.9, mig, Anton Ivehed under min händelserika vardag i Medford, Oregon. 

Dagarna ser självklart annorlunda ut beroende på veckodag. Vi har ingen dag som är lik den andra tidsmässigt, bortsett från hemmamatcherna som alltid spelas vid samma tidpunkter. ”Värsta” dagen har dock korats av mig och många andra lagkamrater - onsdag. Vi har nämligen inte isträning förens 4:30 PM (Past Morning). Vilket för oss svenskar med ”militärtid” som amerikanarna i laget säger, översätts som 16:30. Skönt med sovmorgon tänker nog ni läsare, nja, jag vet inte riktigt. Ibland kan det vara skönt, då vi i mitt hus sticker iväg innan träningen och kör en timmes egen styrketräning. Men utöver det blir hela dagen fullständigt osynkroniserad. Detta mycket på grund av fysträningen med laget 8:30 PM. Man är alltså lite sådär småhungrig innan isträningen, kommer av isen 17:45 och är absolut inte hemma tidigare än 18:45. Med andra ord, käkar vi ett ganska stort och stadigt mål cirka en och en halv timme innan styrketräningen. Långt ifrån optimalt om ni frågar mig, då man känner hunger direkt efter det man kommit hem från gymmet Athletic Edge. Bortser man från den dåliga planeringen av is- och fysträning denna dag, är det ändock en av mina favoritdagar mitt i veckan. Varför? Jo för det är det bästa tillfället då jag kan nå min familj, släkt och vänner via Skype (videosamtal). Det är alltid lika kul att prata med de där hemma, höra hur och vad som händer och så vidare. Nåväl, nedan får ni istället äran att följa under min favoritdag - torsdag, en riktig mysdag i min mening!

Torsdag, den artonde december 2014: 

• 08:00 AM (At Morning): Mobiltelefonens alarm ringer. Oftast utnyttjas den obligatoriska livlinan, ”snooze-kvarten”, i detta tidiga skede. Jag som före detta brevbärare, borde inte ha några som helst problem med detta. Jag ska bättra mig, passar även på att skänka en tanke åt alla er postare (framförallt Vellinge) nu i juletider. Håll ut bättre tider kommer haha!!

• 08:15 AM: ”Snooze-kvarten” avklarad och telefonen ringer igen. Denna gången stiger jag upp och går direkt ner till köket. Påklädd är jag redan, då jag fått för vana att innan läggdags hoppa i mina mjukisbrallor och långärmade t-shirt - otroligt skönt! Fort ner för trapporna och intar köket, detta för att vara fullständigt säker att jag har första tjing på gasolspisen. Min morgonrutin har nämligen förändrats drastiskt sedan jag kom till Medford. Jag har gått från att vara en tvättäkta havregrynsätande fanatiker, till att troligtvis vara med i den absoluta toppeliten av äggkonsumtion. Varje morgon går där minst åt sex stycken ägg, det kan gå så långt att vi är uppe och snurrar i antal om tio också. Beroende på humör, används inte alltid alla ägg-gulorna - för att skapa den magiska ”Swedish Omelette” som den benämns i vårt hus. Detta är helt enkelt en form av snabbtillagad omelette, där du inte vispar smeten innan stekning. Du knäcker helt enkelt alla äggen direkt i stekpannan och rör snabbt om äggulorna. Därefter lutar jag mig tillbaka, slår av värmen från high till medium, saltar och pepprar (möjligtvis tillsätts även ost och skinka), väntar tills det känns och ser rätt ut att ”flippa” underverket. Delikatessen serveras sedan med Heinz tomatketchup.

 

• 09:00 AM: Bilfärd till ishallen. Detta skedde lite senare för ett tag sedan. Men då vi fått två nya svenskar i laget, vars värdfamilj inte tillåter de att använda sig utav en av de många bilarna de besitter - hämtar vi helt enkelt upp de på vägen. Inget mer med det, då det absolut inte är någon omväg för oss. Enda problemet jag kan se, är att båda två inte är några små pjäserna precis. Detta gör det extremt trångt i baksätet, på den lilla och numera extremt risiga Chrysler Coupén vi fått låna av vår familjen Hanson. 

• 09:15 AM: Samling för isträning med laget. Vi samlas alltid en timme innan träningsstart, för att var och en förbereda sig inför uppgiften man har framför sig - att bli lite bättre som individ och lag. Hur denna förberedelse som lag går till, har förändrats lite som säsong fortlöpt. Det började med väldigt strikta rutiner. En kvart efter samling skulle alla vara färdiga för att gå ut för ”Team Stretch”, det vill säga uppvärmning. Då börjar vi alltid med att spela lite ”amerikansk tvånudd”. Vilket för er som icke insatta, är när man står i en ring och kickar runt en  fotboll. Där har du en maxgräns på två nuddar, därefter måste bollen gå vidare till en ny person. Vad som skiljer denna tvånudd från den svenska är reglerna. Dessa var nya för mig som rutinerad tvånuddare, såsom ”Battle”, ”New Players”, ”3 Players left = Locked” med mera. Efter en runda av bollspel, drog de återvändande spelarna från förra året igång en uppvärmning som styrke- och konditionstränaren Mike Rust infört. En uppvärmning som inte är alltför uppvärmande i mitt tycke, men som blivit en del av mina rutiner och kan således inte brytas. 

• 10:15 AM - 11:45 AM: Isträning med laget. Upplägget av träningen beror helt och hållet på vilka dagar vi spelar till helgen. Spelar vi till exempel hemma dagen därpå, fredag - har vi en väldigt lätt träning med mycket nötande av powerplay- och boxplay formationerna blandat med några andra enklare övningar. Sista 15 minuterna av varje träning brukar även lämnas till individuell träning. Där har vi möjlighet att öva på saker vi helt enkelt vill bli lite bättre på, skott, skridskoteknik, skott och så vidare. Jag brukar under denna kvarten, stå med de andra grabbarna och köra en övning med målvakten som kallas ”Rebound”. Då står vi uppradade på två led vid sidan om målburen och en skytt i centrum. Han ska då försöka antingen skjuta direkt för att göra mål eller för att skapa en returchans för någon av de två leden. Har vi istället en bortamatch på lördag och söndag, kör vi betydligt mer skridsko- och konditionskrävande övningar på torsdagen. Då har vi hela fredagen att återhämta oss på bussen, då hela denna dag oftast går åt till transport till matchen på lördagen. 

• 1:15 - 2:15 PM (Past Morning): Hemfärd alt. individuell styrketräning på Athletic Edge. Efter torsdagens isträning, brukar vi redan innan försökt planera vad som händer därefter. Detta för att undvika onödiga körsträckor med bilen och på så sätt spara både bensin, pengar och miljö. Undra vem som fick en amerikanare och kanadensare att tänka i dessa banor? Han borde iallafall tilldelas Nobelpriset för sin ärofyllda insats. Numera har detta dock ändrats, då vi har inlett ett välgörenhetsprojekt med skolan Kids Unlimited. För er som inte hängt med i svängarna, är spelarna i mitt hus, de två nya svenskarna Johan och Anton ansvariga för att spendera minst en timme med sin tilldelade klass och barn i veckan. Något jag mer än gärna gör, då de uppskattar det så otroligt mycket när vi är där. Barnen brukar tydligen fråga sina respektive lärare när vi kommer på besök nästa gång, vilken tid och så vidare - oerhört kul att höra! Det värmer verkligen i hjärtat, vi gör verkligen en skillnad hos dessa barnen.

 

• 2:45 - 3:15 PM: Hemfärd från Kids Unlimited alt. Athletic Edge.Efter att ha spenderat cirka en timme eller mer hos barnen på skolan, blir det numera hemfärd för att fylla på kroppen med energi. Oftast har jag med mig en protein-shake eller banan efter isträningen, då jag tycker kroppen går utan bränsle alldeles för länge annars. Har vi tur finns där rester kvar från gårdagens middag, vilket där ofta tyvärr inte är då jag och Liam Finn är ganska stora i maten. Tur är att den tredje länken, hjulet, ja kalla han vad ni vill i huset, Devin Laird, inte alls har samma aptit. För då hade där verkligen aldrig varit någon mat över för oss att äta efter gymmet. När där väl inte är någon färdiglagad mat vi kan slänga in i ikron, blir det oftast en matrepris från morgonen - ”The Mighty Swedish Omelette”. Denna brukar då bli av lite fylligare variant, med några fler äggulor, annan krydda och möjligtvis byte av såsval. Finns inte aptiten för att äta detta igen, brukar konservburksöppnaren (fantastisk kökspryl för övrigt, köp genast mamma!) gå varm. Då går där minst åt två tonfiskburkar, som blandas med lite lätt Cremé Fraîche, kryddor, ketchup och rivna morötter - allt enligt mammas gudomligt goda recept! Oavsett rätt, sväljs denne ner med en nubbe skåne. Skämt osido, till detta har jag oftast ett glas lättmjölk, här kallat ”Skim Milk”, alternativt en Diet Coke eller Diet Mountain Dew.

• 3:40 - 5:40 PM: Transport till Athletic Edge för styrketräning.Efter att ha någorlunda hunnit med att smälta maten man nyss förtärde, bär det av till vårt älskade gym. Det är nästintill aldrig fullt och är alltid öppet med hjälp av våra tagg-nycklar. Där är allt från hantlar med viktomfång av 10 till 200 lbs (cirka 5 till 100 kg), bra konditions- och styrkemaskiner samt fria vikter med stora ytor. Med andra ord, ett perfekt gym och möjligtvis ett av de bästa jag någonsin varit medlem på. Här brukar jag alltid vara ”The Last Man Standing”, vilket betyder att jag alltid är siste man ut från gymmet av oss. Jag vet inte om det är för att jag helt enkelt är långsam, uppdaterar mina framgångar i gymmet på Facebook eller övrig social media för mycket. Jag tror faktiskt inte det är något av de. Jag går helt enkelt in stenhårt varje gång jag har möjligheten att bli starkare och förhoppningsvis öka mina chanser gentemot motståndarna på isen. Jag är nog uppe och snurrar i en tio övningar under de här långa passen, vilket med enkel matematik ger mig ett snitt på 12 minuter per övning - vilket måste ses som godkänt. 

• 6:00 PM - 01:30 AM: Mat och fritid. Efter gymmet behövs självklart depåerna återigen fyllas på. Denna gången är där mer eller mindre alltid himmalagad mat på bordet när vi kommer hem, om inte värdmamman Robin förvarnat oss om annat. Detta intas snabbt och därefter väntar en varm och skön dusch. Vid detta laget är man rätt så trött och sliten kan jag säga. Ett grymt skönt soffläge intas framför tvn, oftast med någon form av Diet Soda i handen. Detta är tiden då jag oftast går bananaz på tangentbordet, det vill säga skriver så det står härliga till här i bloggen. Antingen det, eller går igenom matcherna vi nyss spelar, klipper ut mina byten och försöker analysera vad jag kan förbättra tills nästa gång gummitrissan släpps. Bredvid och framför mig sitter mina två rumskamrater, slänger in en stor laddning av det amerikanska lös-snuset kallat ”Chew” och spelar NHL 15 på Playstation tills klockan slår över till midnatt. 

Då har ni fått följa med i textform, under en fantastisk lärorik dag i Medford, Oregon. Hoppas ni hittade något stycke som ni fann intressant, förhoppningsvis hela rubbet. Nu sitter jag för närvarande på hotellet Stratosphere i Las Vegas, proppmätt efter att ha käkat frulle på restaurangen Denny's. Nu laddar jag och mina två kedjekamrater, Mac Wood och Douglas Gutierrez för showcase-turneringens första match - där vi möter Springfield Express! Kommer försöka göra någon uppdatering under veckans gång. Ha de, om inte så syns vi där hemma (Mars 2015)!